Jag är ett stort fan utav Lemmy Kilmister och hans Motörhead. I decennier har Lemmy harvat musikscener världen över med sin Rickenbacker bas, sin hesa stämma och sin Jack Daniels flaska. Han har väl inte haft många nyktra stunder i sitt vuxna liv. Jag såg filmen om hans liv och blev glad att se hur personlig den var och hur öppen Lemmy var framför kameran. Han pratade om sitt liv, droger, rock n roll och det mesta. Även hans samling utav memorbilia från andra världskriget fick sin beskärda del av dokumentären. Lemmy är verkligen en man som skulle förtjäna mer erkännande av den stora massan. Jag vet att han har mycket cred hos musiker och låtskrivare världen över, men han lever i en liten lägenhet i Los Angeles, som är överbelammrad av saker och memorbilia värt en förmögenhet.
Ni som tycker om musikdokumentärer ska definitivt se filmen om Lemmy, den är sevärd och bra. Jag gillar att den är personlig och inte en massa konsertklipp med enstaka intervjuer, utan mer ”in your face” och det är precis vad jag ville ha ut av den. Krusiduller är för primadonnor inte för Lemmy. Ni som inte vill se den för skylla er själva och om ni är nyfikna på bra skivor med Motörhead kan ni lyssna på t.ex ”Overnight sensation” , ” March or Die”, ”1916″ och /eller ”Bastards” de är nog mina favoriter med Motörhead.
